attfortsättaspringa

det är vad jag gör. konstant och hela tiden. upp på hästen igen och fortsätt springa. för problemen är alltid av karaktären att jag inte kan ta itu med dem själv. för det beror inte på mig utan på att den andra inte känner som jag. ett problem av den arten som man inte kan göra något åt. som man bara får acceptera. acceptera och springa vidare.

så fort som möjligt åt vilket håll som helst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback