sakerduintevillvetaomlins

skiva igår va. var rätt kasst på grund av rätt mycket grejer. men full som ett svin blev man och de gamla rävarna olof och daniel tittade in vilket var jävligt nice. annars är det creds till pojkarna små som höll tal och att folket faktiskt kom, kändes nice att ha sina polare där även fast bordsplaceringen sög kuk. vilket musiken också gjorde.

äh, jag hade kul!

turligt nog för mig så finns söta fina och alldeles alldeles för snälla mimmie också.

fast jag har fortfarande en klump i halsen.

är att det inte finns några om, men, kanske eller varför?

det finns bara jag vill inte jag vill inte jag vill inte jag vill inte.

så är det när min magkänsla stämmer.

för det gör den bara när det går åt helvete.

jag vill inte. inte alls. sluta.

om bara mitt huvud kunde dra åt helvete.

jag vet inte. jag gillar det inte.

jag måste sluta tänka så mycket.

vad trist att teatern är slut, fyfan vad kul och galet jag haft med det gänget. hoppas bara att man håller kontakten med någon därifrån för fyfan vilka jävla sköna originella människor det finns där.

dumt beslut att ha över folk igår däremot, efter teaterfolket gick dvs. trött och jävlig och inte full och blä blä blä blä.
nu ska jag städa hela dagen.
fitta.

och tvivlar gör jag. fan. dumt. sluta.

så löser det sig?

fast den här gången tänker jag inte ta ut segern i förskott.

för allting ordnar sig inte. allting skiter sig alltid. murphys lag gäller.

tillbaka till att kolla mobilen en gång vart femte minut, till att bli sjukt nervös så fort någon ringer eller skickar sms för det kan ju vara hon och sedan besvikelsen över att det aldrig är det. för hur mycket jag än vet att hon inte kommer att ringa så vet jag ännu mer att jag inte kan sluta hoppas på att hon gör det. jag kommer skrika sparka och jävlas i mitt eget huvud för jag vet att jag borde frågat vad hon tror det är som kommer att vara annorlunda, vad som kommer göra att hon inte sätter på alldeles för mycket läppglans bara för att slippa kyssa honom, vad som kommer få det att vara värt det, vad som gör att inte jag kan ta samma plats i hennes huvud som hon gör i mitt.

tillbaka till att fundera på varför det alltid går åt helvete, till att fylla tomheten med alkohol och kvart i tre ragg, till att vara osäker på mig själv när jag träffat någon och göra samma misstag som jag gjorde den här gången, till det enda sättet jag vet hur man reagerar på, till att vara ledsen men samtidigt glad att någon kan göra mig så här ledsen.

för det är först nu jag vet att jag valde rätt.

jag vill verkligen inte.
inte alls.
hoppas hon ångrar sig.

"hej! hoppas det ar bra med dej! tankte bara beratta att vi precis haft kontakt med en filmfestival och att de alskade var film, och var mycket inpomerade av de professionella unga skadisarna! dock tycker de att ljudet suger, vilket det ju gor, men forhoppningsvis vill de visa oss anda!"

så nu är man proffs också...

helgen:
1. sova hos emelie - skitmysigt och underbart, går fortfarande på moln.
2. ut med acke och emil vilket senare blev kokkonens, theo, cezar och älta på teatron - bra skit
3. bärs hos agge som senare blev bromma med adam och cezar - känns skönt att kunna snacka med mimmie efter all skit jag utsatt henne för, vissa människor är för goda.

kort och koncist: allting ordnar sig. hur fan det nu gick till. jag är absolut inte värd det här.

vad jag ska göra i helgen
vad jag ska göra i sommar
vad jag ska göra i höst
vad jag ska utbilda mig till
om jag kommer klara allt skolarbete
om jag kommer orka lära mig manuset till teatern utantill
om studentflaket kommer att bli av
om studentskivan kommer att bli av
om mina byxor till min studentkostym kommer att vara snygga
vart jag ska jobba
om jag kommer jobba
vart jag ska resa
om jag kommer resa

däremot så är jag helt sjukt säker på en sak:
jag älskar henne

fotboll är nice. speciellt när man lirar barfota på konstgräs, får flest prickar varje gång och bryter tånageln. helt klart värt! annars har det varit massa skönt häng på senaste, förkrök hos stellan, faching och dansa helt sjukt mycket, kolla dexter och käka popcorn (kombinationen psykotiska mördare och snacks rekommenderas), spela wc3 tower defence med småskitarna, acke och pontus. jävla nostalgitripp det där...

annars finns det inte mycket mer. bara jävla skön start på lovet. fittvädret är dåligt idag så det blir nog en långsam, stilla sittande, dag. få igång batterierna och stretcha ut träningsvärken.

det är fortfarande svårt, jag vill fortfarande bara bara bara träffa henne men är rädd rädd rädd att jag inte får plats hos henne längre. att det finns för mycket annat så att det inte skulle göra någon skillnad för henne. för mig är det tvärt om, det är tomt utan.

och jag kan inte sova på grund av ett "men".

"för jo det är klart att jag saknar dig med"
"men det finns typ ett men"
"och det här men-et sitter i mitt huvud"

vad svarar jag då?

"jag förstår, sådana kan vara jobbiga"

vadå förstår, jag är helt jävla clueless...

så nu ligger jag och försöker förstå vad jag förstår.
går inte nå vidare bra.

för det här är svårt svårt svårt och gör ofta ont ont ont men jag ska inte sluta för då kommer jag alltid att undra om det hade kunnat funka och det är bara det jag verkligen vill.

kläder ja.
monkeybizz är en jävla nice affär som min gode vän joel visade för mig back in the days. sedan de låg på olofsgatan har de flyttat två gånger och har nyligen slagit upp portarna på malmgårdsvägen 24. glid dit och kolla in - deras egna t-shirts är de jag gillar mest, mycket filmreferenser och sådant som linslusen diggar.

out

så är det då alla tankar och ångest kommer upp som mest, spärrarna försvinner på något konstigt sätt när man super.
det värsta är däremot att varje morgon vaknar man ensam och nykter.

förövrigt så sket det ju sig totalt med min "inga relationshistorier" här; det finns ju inget annat att prata om.
om man ska vara på den possitiva sidan är det ju inte en käft som läser det här hursomhelst så jag behöver nog inte skämmas så speciellt mycket över att jag återigen gör något annat än vad jag sagt att jag skulle göra.

en till ångestladdad sak är att jag hela tiden vill ringa och att jag hela tiden hoppas på att hon ska ringa men att allt jag har att säga har redan blivit sagt. det vidriga med den tanken är att det inte finns någon som helst anledning till att hon skulle vilja vara med mig eftersom det finns så många som är så mycket bättre.

patetiskt.


jag är ändå på något skumt sätt glad över att jag mår så pass dåligt av det här. det är ett tecken på att iallafall ett av mina val på har varit rätt på senaste...
tyvärr gjorde jag det valet för sent för att det skulle fungera.

en rolig detalj med hela det här bloggandet: man väljer vad man skriver och man har rätt bra koll på vilka som kan tänkas läsa det vilket gör att man väljer sina ord väl.
  och med det i åtanke så är ju det här inlägget sjukligt självdestruktivt för vem skulle vilja vara med en gnällig jävla sopa?

å andra sidan: hur ska jag annars på något sätt kunna säga vad jag känner utan att faktiskt prata med henne?
för när man gör det så blir det ju som det blir, man glömmer och får inte fram det.

det var så många gånger när jag låg brevid henne som jag tänkte om jag skulle våga säga älsk-ordet till någon som jag ville vara ihop med för andra gången i mitt liv. nu känns det korkat att jag inte tog steget. fast med tanke på hur jag betedde mig så var det kanske tur, då kanske jag skulle slitit ut det ordet på någon vänster.

å andra sidan: hade jag sagt det så kanske jag hade styrt upp tidigare.


vad jag kommer sakna mest kan jag helt klart säga. det är stunderna efteråt då vi låg tätt tätt tillsammans och pratade...

jag är alltid alldeles för sen

förresten; efter meghan så hörde jag en låt som hade en rad som gick "to find someone you love/ you got to be someone you love" och jag undrade om jag kunde lära mig det..

jag har då inte lyckats än...