sakerduintevillvetaomlins

så får du se till att inte vara barfota.

för du är inte lika tuff som bruce willis i die hard.
tro mig; det gör ont.

annars då? njae jae faen veat.

har aldrig kännt mig så här ointresserad av tjejer/sex/relationer i hela mitt liv. fyfan vad det är vidrigt att vara ensam men fyfan vad det är vidrigare att försöka få någon bli intresserad av en. helt sjukt var man måste stå ut med: är man för bra så får man nobben; är man för dålig så får man nobben; är man inte alls så får man nobben.

jag får inte ens fjärilar i magen av att någon tjej spanar tillbaka på mig på stan längre. det gillade jag förut, den där lilla sekundens ögonkontakt och det lilla fladdret som uppstod.

fladdret försvann nog i takt med att jag blev bittrare, tankegången som förut var: undrar vem hon är, vad hon gör, vad hon tycker om? har nu blivit ungefär: undrar vad hon gör för att försöka vara speciell, hur höga tankar hon har om sig själv, hur hon kommer att såra mig?

det hela är rätt tragiskt. och trist.

, för det är ju inte så farligt. det är bara det att det är så jävla svårt att inte ringa eller skicka ett sms. inte för att jag har kvar hennes nummer i mobilen, det tog jag bort någongång i maj, utan för att jag kan det utantill. det är det som är problemet. hade jag bara inte haft något sifferminne alls så hade jag inte suttit i den här situationen utan bara kunnat säga att; det finns inte en chans för mig att på något sätt göra bort mig, vad skönt!

men istället för det så sitter jag där, rätt ofta, och tänker på om jag skulle skicka ett sms. och frågar mig själv om hon skulle svara och om det skulle hjälpa mig?

sedan kommer jag på att det inte skulle det. för det är kört.


och det är inte roligt.

hissmusik för döva.

hur lång tid man ska vänta innan man kan gå till en psykolog för att man fortfarande saknar en person som har lämnat en.
för det gör jag.
jättemycket.

och det är inte roligt.

så var det faktiskt så här:
att jag skulle åka till kanada betydde att jag aldrig brydde mig om felicia.
att jag försökte spela viktig, att jag hade någon (felicia), i sverige satte väldigt mycket p för meghan.
att jag var alldeles för intensiv för att jenny någonsin skulle börja bry sig.
att jag var tillsammans med marie men inte direkt brydde mig och kallade henne hemska saker när hon kom hem från turkiet, utan att hon förtjänade det.
att jag när jag under en kort tid dateade sandra hade minst en person på g vid sidan av.
att jag när jag höll på med karin samtidigt hade sandra.
att jag älskade emelie men inte förstod det utan missbrukade hennes förtroende gång på gång.
att jag aldrig ens försökte vara med mimmie, att jag behandlade henne som om hon var något billigt.


men när jag verkligen försökte. när jag verkligen ville. och när jag förstod att allt ovanstående bara var mitt eget jävla fel och att det var mitt problem att jag var ensam och ingen annans.
det var då det inte fungerade helt utan orsak.


och det är nu. nu. nu.
nu som jag mår så vidrigt dåligt att jag knappt står ut med att andas luften som är i min närhet.
nu som jag hatar mig själv utöver allt annat.
nu som jag inte vet hur jag ska klara av allt det här.

don't cry emo child.

skaffa ett jobb så försöker jag läsa sartre. försöker. jag brukar inte vara speciellt kräsen när det gäller literatur, jag förstår och kan uppskatta det mesta ur olika genrer men just nu så går det inte. varför vet jag inte, men efter att ha börjat om med "äcklet" fyra gånger på de senaste två veckorna  så har jag helt enkelt gett upp. jag kommer inte kunna ta mig igenom den här boken. det går inte.

och det är det enda problemet jag har nu.

bortsett från problemet att jag saknar att ha problem.

att mimme var där. och det var nog ingen resa som satte p för den relationen att inte hända utan mer min egen idioti. men det är smällar man får ta när man är dum i huvudet.

roliga saker som har hänt:
1. jojo har börjat prata med mig igen - det är sjukt hur mycket man kan sakna en människa som man kan gråta för och inte skämmas dagen efter.
2. mimmie har pratat med mig - fast jag tror att hon redan har slutat igen men det uppskattas fan. konstigt nog så har jag aldrig kunnat prata ordentligt med någon av det andra jag har varit intresserad av. även om det mest är laptopbarn och annat sjukt så är det fan så mycket bättre än stel tystnad.
3. jag har kommit fram till att elina är en jävla idiot - för om man inte kan förstå att någon faktiskt verkligen försöker (för det har jag verkligen gjort) och inte har massa annat (för det har jag för första gången i mitt liv verkligen inte haft) utan istället ge en nummret till sin kompis så har man fan inte mycket att hämta.
4. jag har hängt med olof och daniel - polare från förr är aldrig fel.
5. jag har tappat intresset av allt som har med det andra könet att göra - för tro det eller ej tjejer, ni är fan så jävla omöjliga och det gör bara ont ont ont.

annars då?
något jobb kanske?

1970s - smoking dope and fucking in the streets

när man kan få en relation att inte fungera på grund av saker man gjorde för ett halvår sedan mot personer som den andra inte ens känner.

sedan var det ju det här med resor:
när jag åkte till kanada så betydde det att jag inte kunde vara med felicia.
när jag var med meghan så åkte hon till st. lucia och när hon kom hem så dumpade hon mig.
när jag var intresserad av jenny så åkte hon till frankrike och när hon kom hem var det inget att göra åt saken.
när jag var tillsammans med marie så åkte hon till turkiet och jag kunde inte lita på henne nog för att klara av det.
när jag under en kort tid dateade sandra så hade hon redan planerat att åka till asien vilket gjorde att jag höll mig på avstånd.
när jag höll på med karin så åkte jag till val d'isere och efter det hörde vi inte av.
när jag gillade emelie så åkte jag till vietnam och efter det så blev det som det blev.
när jag försökte fixa till något med elina så hade jag redan planerat in en tågluff och nu funkar inte det heller.

jag tror jag börjar se ett mönster.

är världens snällaste och underbaraste person. vilket gör mig till världens sämsta eftersom det enda jag gjort är att såra henne..
förlat förlat förlat men jag sa att det skulle bli sa här..

när man mår dåligt för att man svikigt alla inklusive sig själv. att man gör tvärt emot vad man säger och vill. att man gör precis vad man har sagt att man ska men att det fortfarande sårar personer som man inte vill såra.

undrar hur man gör för att vara en sådan där jävla bra människa som vissa är.
någon borde skriva en bok som förklarar det.
eller en film så jag orkar se den.
fast då kanske jag somnar.

intensivkurs kanske?

det passar helt enkelt jävligt bra just nu.
på väg hem från chirre och dirre och cola hos boris så dansade jag till jurassic 5s "concrete schoolyard" och lupe fiascos "sunshine".
jag gillar att dansa när ingen ser på bara för att låten är glad och jag lika så.

för två dagar sedan så låg jag vaken till 4a och smsade med en ny henne. och den här verkar faktiskt till och med tycka om mig. jag ska fan inte sabba detta här. vara duktig och bra.
shit vilken utmaning!

jag är sjukt stokad.

vilket val har man annars?

skönt nog så börjar hela hjärtesorgen att gå över, mycket tack vare söta och snälla vänner. problemet för bloggen blir nu att när man inte har speciellt mycket att klaga över så har man inte heller speciellt mycket att skriva om..

spenderade dagen ute i bromma vilket inte var helt fel, chips och dip, hårda pankakor, astrid lindgrenssångmedley och annat gjorde dagen rätt bra faktiskt. kom hem vid 11 och snacka lite löst med folket innan jag blev upplockad av lara för en bra och lång pratstund. riktigt nice nere vid nacka strand att bara sitta och snacka skit i ett par timmar och kolla på vattnet.

kort och gott: det löser sig, det gör det alltid.

borde man inte göra eller säga.

whatever meaningless thing

whatever meaningfull act

whatever pityfull move

whatever i do.

whatever i say.

whatever i try.

who gives a shit?


det är för övrigt jävligt kul att ragga upp tjejer och sedan dissa dem.
mycket roligare än att faktiskt ge dem någon som helst tillfredsställelse.

'nuff said

så låtom oss nu se tillbaka på vad som har varit innan vi tar en titt på vad som komma skall.
två gånger har jag försökt skapa förhållanden i omöjliga situationer och därför är det kanske inte så konstigt att jag misslyckats så katastrofalt båda gångerna.
meghan må ha varit kär i mig men vi visste ju båda två att jag var tvungen att åka tillbaka till sverige någon gång. jag skrev det till och med i min dagbok när jag kom underfund med att jag var kär i henne att det var en dum idé.
emelie må ha tyckt väldigt mycket om mig men jag borde insett redan från början att det aldrig skulle ha funkat när hon nämnde den andra killen. hur kan man konkurrera med ett minne av en bra relation som aldrig blev dålig? fast jag tror iofs inte att det är det som är problemet utan bara det faktum att jag inte får henne att känna något, vilket suger.

hur som; lär dig av detta.
satsa aldrig i motvind. i alla fall inte om det blåser styv kuling.

när det ända man är säker på att man vill ha är det enda man inte kan få?

när inget hjälper längre, varken kvart i tre ragg eller alkohol?

när allt snart är slut och det inte finns något ljus utan bara mer och mer tunnel?

idag grät jag.

arctic monkeys är kung. fyfan. efter sjuttitolv igenom lyssningar så finns det inget annat att säga än:
skjukt bra.

fast jag saknar fortfarande en ny mardy bum eller riot van. de långsamma låtarna på Favorite Worst Nightmare albumet är inte lika heta.

på tal om favorite worst nightmare så är hon fortfarande fast i skallen på mig. och jag har faktiskt tjuvläst hennes blogg och enligt den så mår hon inte heller så bra. vilket på ett sätt är skönt och på ett annat sätt så jävla orättvist. varför ska hon må dåligt för? det är ju hennes val!
fast hon kanske har så många fler anledningar att må dåligt än jag. vem vet.
jag önskar bara att jag kunde göra något för att få henne att må bättre men jag har lovat henne (och mig själv) att lämna henne i fred nu. och jag ska faktiskt försöka. för det är svårt. fruktansvärt svårt.

annat då? jag vet inte alltså. det känns bara som om jag försöker hitta något annat just nu så kommer jag bara att skada personen. men som en vis varelse sa till mig i måndags: varför vara ensam ensam och inte tillsammans med någon?

för att vara ensam tillsammans med någon påminner så mycket om vad man kunde ha kännt.

för även fast jag ligger här med nysmufflat hår så är det enda jag tänker på att det kunde vart hon som låg brevid och såg på japanska drama serier och smufflade mitt hår.

och då blir jag bara ännu ensamare

den fulaste mannen i världen blir förstörd om inte rösten bär.

läste just mina senaste blogginlägg och måste säga att jag är sjukt besviken på mig själv. bara massa jävla whine och gnäll och "buhu" så dåligt jag mår.

visst, jag är en jävla attention whore men den här skiten går verkligen till överdrift. inte ett enda vettigt inlägg på hela första sidan (och det här kommer ju knappast att bli något undantag).

igår: vakna hos jojo efter ett par öl för mycket. ta ett par shotar tequila till frukost och sedan walthers mösspåtagning. donken och mer tequila och sedan nackas mösspåtagning (fett mycket roligare). till systemet för förtielfte gången den dagen och hem för att sova sig lite nyktrare innan jag åt middag och korkade upp tequilan igen, som avrundas med 4 strongbow och ett par öl för mycket på sofie, mathilda och nicoles studentskiva.

och där var emelie.

och idag har jag inget i magen, där finns bara ett sug och en tomhet kvar.

och nu ska jag dricka vodka.

för även om hon inte försvinner ur mitt huvud ens då så får jag i alla fall koncentrationssvårigheter nog att klara av det. lite bättre. lite lite. knappt alls.

förresten, jag tror jag kom på mig själv med att nästan ljuga om en sak i förra inlägget. vad var det där om att hon alltid var vart jag än tittade? det enda jag letade efter när jag tittade någonstans var ju henne. som om det skulle vara hennes fel.. hah, pilutta mig

jag hatar henne.

jag hatar henne.

jag hatar henne.


fan också.

jag .....

jag .....

fan också..

vart jag än vände mig så var hon där. vart jag än försökte komma undan så var hon där. vad jag än tänkte så var hon där. vart vart vart, hon är överallt. och jag lovar.
jag lovar.

jag lovar.


att det inte var meningen och att hon inte brydde sig.

det var bara min uppfattning.

hon hade säkert kul helt oberoende av vad fan jag gjorde.


jag hatar mig.